Posts tagged ångest
Upp som en pannkaka – typ…
Jul 14th
Känner mig klängig och gråtig och ville inte att Älsklingen skulle gå till jobbet i morse. Inte kunde jag somna om heller utan har varit vaken sen klockan 5. Det började redan i förrgår då jag kände den välbekanta klumpen i halsen komma smygande. Oro och ångest – en gång i månaden på utsatt tid. PMS.
Om en timme larmar mobilen om att jag ska gå upp så det är inte lönt att somna om. För det första får jag inte ro, för det andra så kommer jag antagligen att somna precis innan alarmet drar igång och sedan vakna med en chock som sitter i halva dagen.
Vädret tycks åtminstone bli bra. Svalare, och sol från en klarblå himmel. Och jag insåg precis att min läkartid inte är klockan 10 som jag trott utan klockan 9, en timme tidigare. Vilken tur att jag inte somnade om. “Chefen där ovan” har kanske ett gott öga till mig ändå.
Mina cirklar har vält omkull
Apr 22nd
Älsklingen har brutit menisken. Han går på kryckor. Inget är som det brukar. Att jag får lite mer att ta hand om gör inte så mycket. Men saker är annorlunda. Och är det något jag är allergisk emot så är det när saker blir annorlunda.
När rutiner och annat förändras plötsligt så sätts så mycket annat ur spel för mig. Min grundtrygghet luckras upp och in i dessa små hål och springor tränger orosmomenten in.
En utveckligsstörd flicka sätter sig en bra bit in i bussen och börjar föra en högljudd diskussion med chauffören, som glatt hojtar tillbaka. Mina öron blöder.
En dagisgrupp knölar sig in i bussen. De pladdrar, stökar, knuffar till mig med sina små Blixten-ryggsäckar och inombords har jag lust att fräsa till de små ynglen att se sig för. Rör mig inte!
När vi kommer till dagis sitter för mig tre okända fröknar på golvet med barnen. Var är “mina fröknar”?
(tänk hur barnen känner i sådana situationer)
Tre situationer som jag i vanliga fall hade kunnat skaka av mig relativt snabbt hänger nu fortfarande kvar över mitt huvud som ett ask(?)moln. Det kommer att bli bättre utefter dagen. Men det kommer att påverka hela min dag.
Det är således extra viktigt att planera allt i minsta detalj idag så att jag kan känna mig säker inom dessa ramar.
Det är dagar som dessa då Asperger är ett fängelse med en mycket elak fångvaktare. Man får se upp.
Twitter
Facebook
Recent Comments