Alla andra busschaufförer är säkert idioter dock. Även om bussen inte skulle vara utrustad så att den går att sänka. (Jag litar helt enkelt inte på tanter)

Vid busshållplatsen utanför djävulens högborg kom en annan tant fram och frågade mig och jag ville ha en broschyr om moderaternas “lokala-ett-eller-annat”…

-Nej, verkligen inte! (Redan här laddade jag upp för tidernas avhyvling)
-Får jag bjuda barnet på en karamell då?
-Nej, hon är allergisk, men tack ändå.
-Då vill ni väl förstås inte ha en knapp att sätta på tröjan heller?
-Nej, det är helt riktigt. (Varpå jag gav henne “är-du-riktigt-dum-i-huvudet-blicken”)
-Då ska jag inte störa er mer…

Och så lallade hon iväg med sina jävla broschyrer.

Jag är sååå uttråkad, orkeslös, initiativlös, trött… Inget är liksom genuint kul just nu. På nätterna sover jag dåligt och vaknar alldeles för tidigt (04-snåret) och har skitsvårt för att somna om.

Det känns som att ingen begriper vad jag säger heller vilket inte bidrar till situationen ett smack, då jag hellre håller käften än försöker förklara, för jag orkar helt enkelt inte. Min toleransnivå är för tillfället körd i botten. Många bollar i luften är det inte ens tal om, jag kan knappt hantera en!

Jag skulle vilja säga “hjälp mig” men det är inte så enkelt när jag inte kan sätta fingret på vad jag vill ha hjälp med.

Idag stod jag på busshållplatsen och blev totalt utstirrad av ett par i 50+-års åldern. Kvinnan var, fyllig, minst sagt (tänk överjäst deg som väller över alla bredder och kanter) och var klädd i ett sladdrigt linne med spaghettiband. Under detta bar hon ingen bh och tyngdlagen var inte nådig.

Och där stod de, båda två, och blängde rakt på mig med zombieblickar. Jag sneglade tillbaka för att se om jag inbillade mig, men framför allt kvinnan vek inte med blicken en tum. Och då jag ogillar att titta folk i ögonen i största allmänhet, och idioter i synnerhet, så gav jag upp och låtsade vara fullt upptagen med mobilen.

Lyckligtvis hittade jag en plats på bussen där jag kunde sitta med ryggen åt och låtsas som att jag aldrig sett eländet.

Jag är långt ifrån felfri, men ibland tillåter jag mig faktiskt att undra vad fan det är för fel på vissa människor.

Blääää…

Jag vet att ett flertal av mina besökare här på bloggen kommer hit för att de är intresserade av aspergers syndrom av olika anledningar. Därför vill jag gärna tipsa om ännu ett av Börje Frylmarks newsmillinlägg: Jag lider inte av Aspergers syndrom.

Lärorik och nyttig “medicin” för dem som inte vet så mycket om aspergers syndrom men vill få lite inside info.

Andra som bloggar om: Aspergers syndrom, Aspergers syndrom, Börje Frylmark

Andra som bloggar om: språkligheter, ur barnamun

Nyhavn, Copenhagen Foto: A.Bakken

För att inte bara fylla er till bredden med gnäll så delar jag med mig lite av den goda stämningen från kajen i Nyhavn.

Däremot var jag i Köpenhamn med Älsklingen igår och har därför ett och annat att anföra om DSB.

När vi skulle hem klev vi på ett tåg som skulle till Malmö Central från Hovedbangården i Köpenhamn. Vid nästa station deklarerar en röst i högtalarna att tåget inte kommer att gå längre än till Svågertorp. När tåget stannade på Kastrup blev alla passagerarna ombedda att hoppa av tåget för då skulle det inte gå någonstans – alls.

Det verkar vara lite spanskt mañana mañana över danskarna ibland – rätta mig om jag har fel.

Det blev i alla fall till att vänta på nästa tåg, som dels var försenat och dels knökafullt så vi fick sitta i “bagageutrymmet” på en av tågvagnarna. Detta bagageutrymme ansåg en spädbarnspappa vara ett ypperligt utrymme att använda som skötrum, och bytte således sin unges nerpissade blöja inför alla medpassagerare.

Hjärnor, liksom tåg, tycks stängas av på löpande band i sommarvärmen.

Bortser man från tågresan hem och “herrans-ont-överallt” på grund av fel skor, så var det ändå en härlig dag i ännu härligare sällskap. Det blev givetvis en liten paus på kajkanten i Nyhavn, och på ett par andra ställen, medan vi njöt av solen och av att titta på människorna som passerade.

I vår herres hage…

Andra som bloggar om: dsb, lokaltrafiken

Nu belönar jag mig själv med en kopp kaffe för väl utfört arbete och begrundar dagens utflykt till världsmetropolen Trelleborgs centrum.

Vad fan håller de på med egentligen?

Sex lediga lokaler finns att tillgå i Valens så kallade “köpcentrum”, ändå håller någon på att bygga en ny butikslokal på den lilla tomten precis till höger om Valen från gågatan sett. Jag läst någonstans att ett apotek ska flytta in i den nya lokalen. För ett apotek måste ju vara precis det som behövs 75 meter från ett annat apotek.

Och lagom till att alla butiker flytt fältet ja då leder kommunen plötsligt om busstrafiken till… just det… Valen! För Valen kommer ju att ha apotek både inne och ute. Kanske delar de upp försäljningen av medikamenter i “för invärtes- och utvärtes bruk”?

Busshållplatsen skall dock inte ligga vid Stortorget så länge, utan ska flyttas ner till hamnen när Pågatågsförbindelsen beräknas vara klar.

Det kan ju flytta in nya butiker på Valen som folk vill ta bussen till – och så kan vi inte ha det!

Kanske borde man öppna ett apotek nere i hamnen också när man ändå är igång? Man kan undra varför det inte anordnas fler busshållplatser i stället för att flytta runt de få som finns. Hur vore det med en busshållplats utanför Maxi till exempel?

Om vi nu ska ha så många apotek, så hoppas jag innerligt att dessa apotek kommer att hålla en kampanj för vikten av personlig hygien.

Apoteken kan med gott samvete hänga upp tvålreklam i bussarna, för alla lortiga tanter och farbröder sitter ändå på bussen och stinker. När de väl trasslat sig av bussen hamnar de ju nästan alltid vid ett apotek vare sig de vill eller inte. Antingen vid Valen, eller vid Lasarettet där det finns ett tredje apotek.

Undrar ändå vad man ska med alla dessa apotek till när det knappt finns några läkare som har tid att skriva ut mediciner som man kan hämta ut.

Plåster och huvudvärkstabletter kan man ju köpa på vilken bensinmack som helst.

Nej, de borde öppna fler systembolag istället. Sprit kan man nämligen använda både för invärtes-, utvärtes och medicinskt bruk. Det luktar dessutom aningen bättre än otvättad kärring. Och skulle tanterna fortsätta att stinka trots information så kan man ju utan större besvär supa sig så dyngrak att man inte märker det…

Och nere i hamnen är det ju redan klart. Där kryssar ju färjorna fram och tillbaka mellan Trelleborg och det största systembolag man kan tänka sig.

Häpp!

Andra som bloggar om: tankar, Trelleborg

Jag har varit en sväng i “stan” idag. Det kändes inte bra och jag vill bara hem. Hem till min trygga vrå. Är nog ute bland folk för lite, men det lär ju bli ändring på det när skolorna börjar.

Nu vet jag allt om det senaste sjukhusbesöket “bussgrannen” genomled… Blod i ögat miunsann!

Är människor som människorna på bussen är det ganska skönt att slippa dem.

Hon borde lära sig att låsa bromsarna på rullatorn så att den inte rullar omkring på bussen. Inte konstigt att hon hamnar på sjukhuset. Konstigt att inte de som jagar tag i rullatorn slår ihjäl sig.

Nej, låt mig komma hem med mitt jordnötssmör och mina kycklingklubbor. Jag är inte alls på humör.

Räddningen kom i form av @roleze på twitter som kom som en räddande ängel och skickade en skärmdump av sida egna routerinställningar, och som i ett trollslag kunde jag äntligen sitta och surfa, och blogga, och twittra, och facebooka där det var tänkt – på balkongen.

Så mina damer och herrar, detta inlägget är skrivet från den berömda balkongen. Mobilen ligger bredvid, Marian Keyes-boken, Å andra sidan, ligger framdukad tillsammans med läsglasögonen och kaffekoppen står serverad.

Jag har det bra.

Andra som bloggar om: datorer, twitter, vänner